Jag lever!

På något sätt känner jag verkligen att jag lever efter ett avslutat arbetspass. När solen får möta mitt ansikte för första gången på dagen, eller ännu hellre när bilstolen kan föra min kropp till en plats, i sällskap med hög musik. Låter ju som om jag jobbar i en grotta, men icke.  Känns dock som om jag tillbringat en hel del tid i en grotta med en massa andra människor, en liten kokong typ.
Tiden går fort när man har roligt, eller bara måste göra en massa saker!

C YA

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0