I min fantasi.

Jag har haft en fantastisk sommar. Det är allt jag vill säga. Fantastisk.

The Tallest Man On Earth – The Dreamer






































Puss.

Det där med att fira.

Igår firades en tvillingfödelsedag. 10 dagar för tidigt enligt almanackan, men tårtan smakade bra ändå. Tyvärr ackompanjerades det hela av ihärdiga snörvlingar från min sida. Åh dumma förkylning, försvinn! Idag ska jag bli frisk. Punkt slut.


Nom nom


Presenter :)


Alla fick inte tårta, vilket skapade en liten del sura miner. Men det gick över när det fick slitas lite presentpapper osv.

Helplessness Blues


Nu är min görkorta semester över. Poff sa det. Men jag har allt sett till att sysselsätta mig fint. Det här med att använda tiden är bra tycker jag.


Lyssna på det här också. Fint som snus.
The Shins – New Slang


Det här är Sebastian och han kan spela på ukulele.


Vägen från och till ukulelen kantas av havet och ibland även solens nedgång.


Annars kan en helt vanlig tisdag bli en kanontisdag med fantastiskt sällskap och likadan musik. Förslagsvis på Liseberg med This Is Head – 0007


Den här illbattingen har lärt sig att hoppa upp alldeles själv i soffan nu, hon är så stolt att det är allt hon gör dagarna i ända.


Andra har en mer blasé inställning till det hela.


Jag vet i alla fall att spontana åkturer till närliggande kommuner för det mesta blir bra. Därför har en del tid spenderats i Varberg också. Den här fina människan var ju där och spelade en kväll.


Icke att förglömma allt hundutsällande som pågår där. Det mest roande är att undersöka tesen "sådan hund, sådan matte/husse". Och ja, det stämmer till 99%. Människostudier alltså.


Sedan kan det ätas mat och pratas och firas födelsedagar också. Hemskt roligt faktiskt.


Sämre utsikt kan det ackompanjeras med. Det var en liten del av min sommar. Jag hoppas nu bara att den inte är slut än. Och att jag får ledigt från jobbet i höst. För jag skall ju tydligen bli jurist. Eller veterinär ännu hellre.

Sju sorger.

Dagarna rusar förbi och snart är sommaren slut. Eller den yttepyttekorta industrisemestern i alla fall. Idag har jag varit på äventyr alldeles själv och almanackan ser fullbokad ut den närmsta veckan. Om bara en halv månad är jag 21 och eventet för festen ligger på fb. Under tiden lyssnar jag på den här låten som får mig att tänka på mina fina vänner.

Veronica Maggio – Sju sorger

Det här med att.

Det finns så många "det här med att" jag skulle vilja dela med mig av. Men eftersom det bara roar mitt lilla huvud så låter jag bli. Kanske för att jag har sträcktittat på fyra Johan Falck-filmer idag. Kan vara så. För övrigt så är det jättesvårt att plocka jordgubbar när man har rött nagellack. Tror ju att fingrarna är nya gubbar som skymtar mellan bladen på marken hela tiden.

Den sommaren.

Tiden som för ett tag sedan gick så långsamt snurrar nu fortare än någonsin. Att ens få den att räcka till är fantastiskt nog görsvårt. Vill ju göra allt allt allt. Men under tiden som tiden rullar passar jag på att fördriva tiden med saker som får mig att bli glad. Det är ju det som man har semester för.



Fira midsommar sådär typiskt svenskt, fast utan nubbe och groddans då.


Hänga runt med hundar och vänner och se till att de blir vänner.


Åka på utflykt och köra fel och köa och bada och hitta hem igen.


Gå på stadsfestival med resten av staden, se kändisar och svettas bort i takt med musiken.





Klubba runt och dricka vin och sådan där iskall öl. För att sedan ramla gatan fram och vara lycklig.
Det får man när man har semester.




Till havs

Hatar att snoret har invaderat min hjärna och fyllt hela kroppen i princip. Nåväl, icke att förtrösta. Jag kan ju vara hemma från jobbet, äta kardemummaskorpor och titta på en viss liten valp som rattar runt i huset. Det är nästintill festligt det.
Långhelgen som var bjöd på så himla många stunder av lycka och mer ska det bli!


Jag går inte isär när jag går med er.

Igår var det dags att sätta punkt för våren och framförallt den långalånga vintern. Sommar står det med stora bokstäver i almanackan. De bästa utflugna personerna jag vet har återvänt till staden och solen likaså. På ett berg, med bubbel och peppen kunde inte annat än lycka infinna sig. Magisk blev kvällen och jag tycker att det är såhär vi ska fortsätta, om inte resten av våra liv, så åtminstone resten av sommaren.




Liseberg.

Orden som yttrades i helgen var de alltid så trovärdiga men nästan aldrig sanna: det är nog inte så mycket folk. För ärligt talat, det är ju alltid mycket folk. Men moneybrother klarade sig bra ändå. Och ja, jag vann en stjärnvinst. Sämre kan man ha det.


Liseberg.

Orden som yttrades i helgen var de alltid så trovärdiga men nästan aldrig sanna: det är nog inte så mycket folk. För ärligt talat, det är ju alltid mycket folk. Men moneybrother klarade sig bra ändå. Och ja, jag vann en stjärnvinst. Sämre kan man ha det.


Är det nu, nu som det tar slut?


Gör man fel kommer man till Yahoo

Det här med gråa vardagar och trista saker är ett minne blott med en vän vid sidan och en öl i handen. Skål mina hjärtan!
Finfolket

Kärlek vid inget ögonkast

Det här med att ha chefer som inte är snälla är inte riktigt min melodi. Har kommit fram till att råda över sin egna tid verkar vara det bästa. Frågan är bara hur det ska gå om jag inte har något att bedriva min egna tid med.

Carpe Diem

Det betyder fånga dagen. Ibland kan man behöva få lite distans till sådant som för det mesta är väldigt nära. Igår vandrade jag runt i solen och kikade på djur och nappträd och sådant. En plastflamingo och gators lokalisering hanns också med. Det är inte klokt vad det finns att upptäcka i en stad som kallas för hemma.


Ursäkta min franska.

Det här med kalas mitt i veckan är väldigt smart tycker jag. I onsdags gick jag från att fira en hundraettåring till att fira en tjugoettåring. Hemskt trevligt och fint och gott och roligt. Trepersonerskalas är helt klart underskattade.

Födelsdagsbarnet fick bubbel som utlovat.

 

Och vi fick fika i gengäld.

 

Grattis Sebastian!

 

Lite kaffestinna hittades en låda med för mig helt okända träbitar. Tydligen skulle man bygga saker med dem. Så sagt och gjort fick det bli.

 

Det var den fina lilla kvällen det. Nu är Sebastian i Hawaii i två månader och jag är inte avundsjuk.


Om

Min profilbild

RSS 2.0