Sockeplast

Det finns så mycket saker jag blir trött på. Som skitsnacket som aldrig sinar. Som de smygande ensamhetskänslorna. Avundsjuka. Behovet av bekräftelse. Just nu är nog ensamheten som mest påtaglig.

Jag har ändå haft en superfin kväll, Liseberg med tända ljus och varm choklad. Skönsång och smörsång, utförd av samma person. Berörd? Kanske inte. Men alltså, ibland vill man bara uppleva. Kanske är det dags att satsa lite.