Sockeplast

Hata stress, ångest och "måste". Flyktmekanismer någon? Har kommit på att jag äter mig från min ångest. Sålänge jag tuggar på något så känns allt bra, vilket innebär att jag har höjt förbrukningen av skolans cafébullar rejält. Kommer att bli en tjockis om inte jag får något gjort snart. Enda stunden jag faktiskt kan koppla ifrån är när jag är i stallet. Och det leder ju såklart till att jag är där alldeles för länge och får än mer ångest över att jag inte har tagit tag i något av det jag borde ha gjort. Nu ska jag sova, och drömma om VGns vara och icke vara. Och kanske en och annan kanelbulle.

vill bara säga också att det inte är okej att sluta höra av sig. utan förklaring. tyst. knäpptyst. jag blir galen på personer som inte kan rättfärdiga sina handlingar utan sätter upp sitt plexiglas-försvar. bajs på er.