Sockeplast

Efter en lång helg, men fin helg, är det åter dags för vardag. Eller är det vardag? jag har ju liksom inga helger längre. Bara lediga dagar. Lördagens finaste firades just i lördags, och ja, det blev en sjuk kväll. En kul kväll. En lite trött och panikad kväll. En lång kväll. Awesome.

Haha jag har träffat en kändis. Linas kvällsbok. hahaha

Ibland inser man att döden inte är så långt borta som man tror. Just nu känns det som om jag har fått en överdos av vård, sjukhus och just död. Men då visar det sig att det alltid kan komma lite mer. Mitt jobb handlar väl lite krasst om liv eller död, den ena dagen till den andra. Åh, det är lite jobbigt alltså. När man ser en person som för några dagar sedan var hur pigg som helst, dra sina eventuellt sista andetag innan ambulansen kör iväg. Och det jag egentligen måste bry mig är att tvätten inte är klar.

Jag vill verkligen inte veta hur det känns.

Ibland är man hela dagen på ett ställe och sedan så sover man. I går var detta ställe jobbet, där jag spenderade 8 av tolv vakna timmar. Idag var detta ställe Frillesås där det osade häst som vanligt. Dessutom var det kryddat med lite nervositet, varmkorv och en snål jäkla domare med sjukt fula skor. Två starter var på schemat och mycket tid hann förspillas därimellan. Bland annat vandrade jag och min pålle runtruntrunt på gräsplanen vid parkeringen. Väldigt spännande.

Nu är papi hemma igen också. Hela armen har han i paket, tabletter med olika form och syfte finns i en liten apotekslåda och övningar gör han varje timma. Det är så skönt att veta att alla kan överleva olika trauman, allra mest min pappa <3 Och armen ser faktiskt ut som en påk från Fred Flintstone, hyhy.

Ikväll ska jag till staden för att dansa mig svettig till skön musik. Hoppas att hitsen är 10^6 gånger så bra som mingels musik. Då är jag nöjd.

http://www.facebook.com/home.php#/event.php?eid=130505808100&index=1

Angående vissa spännande utflykter. Vuxenvärlden är tydligen mycket mer vild än vad man kan tro. Speciellt om man är yngst på after-worken.

Åh, att shoppa i någons källare är tusen gånger bättre än att leta SH. Även om man bara fönstershoppar. Det finns så mycket fint, ryschigt, indian- och lillahusetpåprärien-inspirerat. Till slut tycker man att allt är gångbart ute i den riktiga världen! Jag tror att det är lite damm som stör hjärnans synintryck. Dock finns det riktiga pärlor. Som till exempel kavajen i o så het sammet med axelpuff. Inte vadd, utan puff. Till dessa undebara skapelser man hittar i någon vrå serveras förslagsvis god hemlagad mat och kaffe. Perfektion!


Annars har jag en tanke. Den uppkom under ett samtal igår där min vän nämnde en sådan där fuldag. En dag när allt är fult, och om det inte är det så önskar man nästan att det var det bara för att humöret är fullt av fula tankar. Jag är bergsäker på att det syns utåt, trots att några av de gånger jag har känt så fått kommentaren "du ser ut som vanligt". Självförtroende, någon?

NÄ bara för det så har jag en bild från en motsatt dag, nämligen en snyggdag. Allt hänger på känslan.

Ikväll ska jag på familjemysbio med min familj. Vi ska se den o så spännande Beck-filmen och jag hade tänkt tjocka mig med godis. Skönt med lite avkoppling från dagens jäkla jobb, jag säger bara TVÄTTSTUGAN. Blä, kan inte de som vet hur man tvättar tvätta om de så gärna vill???? Nä, men bajskvoten var hög idag också, kan vara det som bidrar till mitt osoliga humör.

Åh, dessa tävlingar. Ger kramp i huvudet, lätta anfall av sur mage och lite svindel. Men ändå så anmäler jag mig igen. Och tycker att det är kul att bli bedömd av en (eller flera) sur domare som radan har sett femton medelmåttiga ekipage samma dag. Självklart hoppas alla på vinst och har tusen bortförklarningar när det inte går som planerat. Det var stökigt på läktaren, domarbordets duk fladdrade, yada yada yada. Tycker i alla fall att det borde ge lite rutin om man startar hundra gånger eller något. Hmpf.



Idag gick det i alla fall ganska bra. Vi är ju verkligen inte och slåss i täten, men min nerver börjar ge sig så att det rids lite inne på banan. Måste bara rida liiite till.  Slog den jag ville slå, hyhyhy.

Idag låter min rubrik som tagen ur en Stefan&Krister-pjäs. Ni vet, Bröllop och Jäkelskap 1, 2, 3, 4 och 5 eller något. Gårdagen bar i alla fall med sig en del kånkande av flyttkartonger, lite fyrhjulingsåk, lite besök på Willys och liite musik. Men alltså, hur fantastisk var inte musik förr? Och hur mycket bra grejer finns det inte nu som man bara vill ska vara gammal och klassik?



Bilden har min fotande vän Linda tagit

Vi lagade även mat igår. Eller snarare så lagade Linda maten och jag kollade på samt diskade. Jag lyckades även kreera en chokladmousse. Å så gott. Nu har jag dessutom mat för tre veckor framöver.