Sockeplast

Idag har jag fått uppleva det absolut sämsta med att bli en så kallad vuxen. Finner det frukansvärt dumt och sorgligt att behöva tjata så om något som bokstavligt inte ska vara så svårt. Men varför inte göra som alla andra. Dessutom kostade tandläkarbesöket 481 riksdaler, vilket är 481 riksdaler för mycket. Det var inte ens en tandläkare där.

Sitter med mina små att-göra-listor, mina blommor som inte fått bo i några krukor ännu, planerna som ännu bara finns i mitt huvud och på den lilla blå pappersbiten. I ett hus inte långt ifrån mig finns min nya kärlek. Hon har fyra småsmå fötter och alldeles perfekt sträv men ändå mjuk päls. Tänker på hur livet vore om jag befann mig länger norrut. Försöker hitta en resväg härifrån. Men. Det går trögt. Äh. Kryper ner i min storastora säng där alla tankarna får plats och väntar på ännu en dag.