SHITSHITSHIT

Nu har jag gjort något som ändå inte kommer att fungera. Eller det är vad jag tror i alla fall. Anmälan till samtliga lärosäten med läkareprogrammet är inskickad. Själv sitter jag i min säng med hundarna och mitt stora gröna gosedjur som sällskap. P3 spelar Markus Krunegård som ingen annan än jag gillar av mig och mina vänner. Ikväll spelar Augustifamiljen feat. Teo Jensen i lilla pluttKBA. Men det är chill.


Konst

Nu är det såhär att jag gillar konst. Och eftersom jag inte anser mig själv vara en höjdare på att måla så tänkte jag vara med i en tävling där man kan vinna ett blyertsporträtt av en sjukt duktig person vid namn Lisa. Och som det står i hennes inlägg om tävlingen, deltar man inte kan man inte heller vinna. (Klok OCH duktig på att måla, är jag avundsjuk eller?)

Den här har hon till exempel målat.


För en lång lång tid

Efter en lång helg, men fin helg, är det åter dags för vardag. Eller är det vardag? jag har ju liksom inga helger längre. Bara lediga dagar. Lördagens finaste firades just i lördags, och ja, det blev en sjuk kväll. En kul kväll. En lite trött och panikad kväll. En lång kväll. Awesome.

Haha jag har träffat en kändis. Linas kvällsbok. hahaha

Döden

Ibland inser man att döden inte är så långt borta som man tror. Just nu känns det som om jag har fått en överdos av vård, sjukhus och just död. Men då visar det sig att det alltid kan komma lite mer. Mitt jobb handlar väl lite krasst om liv eller död, den ena dagen till den andra. Åh, det är lite jobbigt alltså. När man ser en person som för några dagar sedan var hur pigg som helst, dra sina eventuellt sista andetag innan ambulansen kör iväg. Och det jag egentligen måste bry mig är att tvätten inte är klar.

Jag vill verkligen inte veta hur det känns.

Jag känner lukten av häst!

Ibland är man hela dagen på ett ställe och sedan så sover man. I går var detta ställe jobbet, där jag spenderade 8 av tolv vakna timmar. Idag var detta ställe Frillesås där det osade häst som vanligt. Dessutom var det kryddat med lite nervositet, varmkorv och en snål jäkla domare med sjukt fula skor. Två starter var på schemat och mycket tid hann förspillas därimellan. Bland annat vandrade jag och min pålle runtruntrunt på gräsplanen vid parkeringen. Väldigt spännande.

Nu är papi hemma igen också. Hela armen har han i paket, tabletter med olika form och syfte finns i en liten apotekslåda och övningar gör han varje timma. Det är så skönt att veta att alla kan överleva olika trauman, allra mest min pappa <3 Och armen ser faktiskt ut som en påk från Fred Flintstone, hyhy.




Är ensamhet ett tillstånd eller en känsla?

Ah, jag stressar sönder inuti. Idag är det ett år sedan Ronja dog, bara sådär knall och fall. Vi är ledsna. Pappa ligger på sjukhus med en trasig hand. Vi är ledsna. Jag hänger liksom inte med längre, är så käck och trevlig utåt bara för att försöka hinna tänka efter lite samtidigt som jag svarar. Idag fick jag höra att jag skulle hälsa mina föräldrar att de gjort ett gott jobb, men jag undrar jag. Tydligen räcker jag inte till för någon. Det gör mig ledsen, och jag tror nog inte att det går att ändra på. Det har ju alltid varit såhär.


100 x 100 x 100

Ikväll ska jag till staden för att dansa mig svettig till skön musik. Hoppas att hitsen är 10^6 gånger så bra som mingels musik. Då är jag nöjd.

http://www.facebook.com/home.php#/event.php?eid=130505808100&index=1

Det er for vildt

Angående vissa spännande utflykter. Vuxenvärlden är tydligen mycket mer vild än vad man kan tro. Speciellt om man är yngst på after-worken.

En ful dag = en fuldag?

Åh, att shoppa i någons källare är tusen gånger bättre än att leta SH. Även om man bara fönstershoppar. Det finns så mycket fint, ryschigt, indian- och lillahusetpåprärien-inspirerat. Till slut tycker man att allt är gångbart ute i den riktiga världen! Jag tror att det är lite damm som stör hjärnans synintryck. Dock finns det riktiga pärlor. Som till exempel kavajen i o så het sammet med axelpuff. Inte vadd, utan puff. Till dessa undebara skapelser man hittar i någon vrå serveras förslagsvis god hemlagad mat och kaffe. Perfektion!


Annars har jag en tanke. Den uppkom under ett samtal igår där min vän nämnde en sådan där fuldag. En dag när allt är fult, och om det inte är det så önskar man nästan att det var det bara för att humöret är fullt av fula tankar. Jag är bergsäker på att det syns utåt, trots att några av de gånger jag har känt så fått kommentaren "du ser ut som vanligt". Självförtroende, någon?

NÄ bara för det så har jag en bild från en motsatt dag, nämligen en snyggdag. Allt hänger på känslan.



Biografen i staden

Ikväll ska jag på familjemysbio med min familj. Vi ska se den o så spännande Beck-filmen och jag hade tänkt tjocka mig med godis. Skönt med lite avkoppling från dagens jäkla jobb, jag säger bara TVÄTTSTUGAN. Blä, kan inte de som vet hur man tvättar tvätta om de så gärna vill???? Nä, men bajskvoten var hög idag också, kan vara det som bidrar till mitt osoliga humör.

Tja

Åh, dessa tävlingar. Ger kramp i huvudet, lätta anfall av sur mage och lite svindel. Men ändå så anmäler jag mig igen. Och tycker att det är kul att bli bedömd av en (eller flera) sur domare som radan har sett femton medelmåttiga ekipage samma dag. Självklart hoppas alla på vinst och har tusen bortförklarningar när det inte går som planerat. Det var stökigt på läktaren, domarbordets duk fladdrade, yada yada yada. Tycker i alla fall att det borde ge lite rutin om man startar hundra gånger eller något. Hmpf.



Idag gick det i alla fall ganska bra. Vi är ju verkligen inte och slåss i täten, men min nerver börjar ge sig så att det rids lite inne på banan. Måste bara rida liiite till.  Slog den jag ville slå, hyhyhy.

LP-skivor och matlådor

Idag låter min rubrik som tagen ur en Stefan&Krister-pjäs. Ni vet, Bröllop och Jäkelskap 1, 2, 3, 4 och 5 eller något. Gårdagen bar i alla fall med sig en del kånkande av flyttkartonger, lite fyrhjulingsåk, lite besök på Willys och liite musik. Men alltså, hur fantastisk var inte musik förr? Och hur mycket bra grejer finns det inte nu som man bara vill ska vara gammal och klassik?



Bilden har min fotande vän Linda tagit

Vi lagade även mat igår. Eller snarare så lagade Linda maten och jag kollade på samt diskade. Jag lyckades även kreera en chokladmousse. Å så gott. Nu har jag dessutom mat för tre veckor framöver.

Vov. Vovv. Vovve.

Idag har jag spenderat min tid nära en tågräls bland en massa lurviga vänner.






Saknad.

Åhh. Jag börjar faktiskt sakna skolan. Eller, snarare alla människor. Som det är nu träffar jag ju aldrig någon. Jag bara jobbar, jobbar och jobbar. I och för sig är det gött, med tanke på att jag just nu har scorat ett vik på tre månader. Lika med att jag kommer att få en månadslön. MÅNADSLÖN. Hallå, smaka på ordet. Måååååånaaadssslöön. Awesome.

Helgen har annars inget superroligt att erbjuda. Hundutställning imorgon och hästtävling på söndag. Ganska mycket ångest på detta alltså. Ska nog ta lite lustgas nu innnan jag däckar ikväll. Hoppas det håller hela helgen.

Idag har jag köpt en present till min mycket speciellt underbara vän. Den blir fin som snus.

Score

Mhm. Nu har jag börjat plugga på allvar. Var i morse på Komvux uppstart. Där visade det sig att min nya lärare hade bestämt möte med mig denna eftermiddagen kl halv två. Utan att jag visste det. Så därför har jag lyckats åka hem igen samt pallra mig tillbaka. Måste säga att uppstarten var fruktansvärt oinspirerande. Den levererades av en ganska trött och tjock tant i försmå genomskinliga linnebyxor. Uppenbarligen var det största problemet vi skulle förbereda oss att tampas med inloggningen på Fronter. Därför var alla tvugna och logga in på plats och kika runt lite. Otroligt krävande.

Fick också en inbjudan till paj och kaffe. Jäj tänkte jag tills mor min annonserade trimmning av hundarna. Så för min del blev det bara kaffe, om än med fina tillbehör och berättelser. Brummade sedan hemåt på Fjärås bakvägar, höll på att döda en envis duva som inte ville flytta sig. Har de ingen respekt alls för dagens människor?

Nu står hästarna på schemat. Som alltid. Men det är OK, även om det inte låter så ibland. Min pålle äger nämligen fett.

Jag.

Hatar att våra telefoner inte fungerar förutom när Teliagubbarna ringer och frågar om de gör det.

Självklart.

Dagen började redan tjugo i fem i morse. Ganska ironiskt med tanke på att jag för exakt en vecka sedan gick och lade mig vid den tidpunkten. Anledningen var en avfärd till Alingsås Ryttarsällskap, där det idag hålls regionala tävlingar i dressyr. Icke tyckte min häst. Och det gick som det gick. Hade dessutom försökt byta starttid till en något senare, men fick det enkla svaret att det inte gick. Tack för den ansträngningen liksom. Sedan öppnade de inte sekreteriatet förrän kl tjugo i åtta, trots att det stod i ryttarmeddelandet att de skulle vara på plats 07.00. Men de var i alla fall trevliga när de väl dök upp. Så då fick ju jag vara det tillbaka. Solstråle.

Missade också den lilla gatheringen hemma hos Ytter igår, dels på grund av dagen idag och dels för att min häst inte heller kände nödvändigheten att behålla sina skor på i hagen. Därför fick vi igår roa oss med att försöka få tag på en arbetsvillig hovslagare. Fredag eftermiddag = kul grej. Men men. Har i varje fall intalat mig själv att det finns värre saker, bit ihop, gör det bara. Så får det gå.

Imorgon ska jag arbeta igen. På måndag ska jag till komvux. Emellan det ska jag planera styrke- occh konditionsträning för mig och min pålle. Betyder det att jag börjar bli vuxen nu? Snart bär ju förhoppningsvis flyttlasset iväg också. Hela femtio meter från min nuvarande boplats. Min kära vän är på möhippa. Många har körkort, bil och planer för sin framtid. Saker och ting förändras helt klart.

MMmm. Mat.

Idag har jag varit himla effektiv. I cirka två timmar. Därefter tog energin slut. Var uppe i stallet redan klockan 06.00 och fixade, trixade och putsade. Det gick fint ända tills jag kom upp och landade i en av våra solstolar på altanen. För den liksom sög mig fast så att jag inte kunde röra mig. Läskigt fenomen det där...

Ikväll ska jag på räkfrossa, med vin och härligt sällskap. Förhoppningsvis blir det lika trevligt som jag föreställer mig det i mina tankar. Vem äter förresten huvudena på räkorna? Hjärna är inte gott. Usch.

Kärlek

Oj, jag blir lite känslosam när jag kollar på svenska filmproduktioner. Kände att jag var tvungen att beställa DVDn till Upp till kamp!. Så bra, det är helt sinnes.

Förövrigt har jag en liten hype på Kleerup för tillfället. Skulle han stå på min dörrmatta imorgon hade jag dragit in honom och aldrig mer släppt ut honom.



Det finns väldigt fina saker här i världen. Som till exempel saker som görs utan att personen i fråga har någon som helst vinning av det. Självuppoffring kan man kalla det. Kärlek kan man också kalla det.

Wowwowwow!!!

Jäj! Det var så bra. Nästintill perfekt faktsikt. För när något är sådär riktigt bra, när människor ler tyst för sig själva eller skriker rakt ut, spontandansar i leran eller bara gungar med. Då vet man att succén är given.


I SJ:s skylift kan man va'






Robyn - Alla dansade till disco och nostalgi




ÖL, i sig eller på sig.


Glasvegas - Awesome


Arctic Monkeys - Nonchalanta


Lördagsregn


Antony and the Johnsons med GSO - Magiskt


Att jag dessutom såg ännu fler andra band tillsammans med underbara följeslagare gjorde inte saken sämre. <3


Bilderna är tagna från gp.se

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0