Gott




Hey Ho

Snörvel. Snyt. Alvedon. Svälj. Sova. Äta. Blä, alltså nu får de dära streptokockerna flytta ut ur min hals. Det är inte kul längre.

Pkt


And all I wanted landed here tonight

Tralalala. Julen tjyvstartade redan i onsdags faktiskt. Fint var det då och finare skulle det bli. Tomten som lovat att inte landa med alltför många paket lyckades skrapa ihop en ordentlig samling i alla fall. Och, tada! En kamera!!! Wihoo! Hela kvällen tillbringades med familjeeliten framför Stieg Larssons mästerverk och varsin godisskål i knät. Mätt? Ja. Mysigt? JA!
Dock var den största klappen tydligen inte så rolig, eftersom jag idag har fått tillbringa ca två timmar på Närakuten i KBA. Halsfluss. Jippie. Argst blir jag nog på den inkompetenta läkaren som efter ca trettio sekunder avv kikande i min hals skrev ut antibiotika och stressade vidare. Antibiotikaresistens någon???


Åh, älska.


Ja/Nej/Kanske

Jag vill så gärna ha en kamera. Då skulle jag visa upp de superartistiska bilderna jag tagit på disneygranen vid soffan, de fulsnyggaroliga bilderna alla mina vänner och de ångestladdade fyllebilderna från alla gårkvällar. Men nu har jag ingen kamera. Däremot ska jag upp imorgon och se om det fortfarande är NÅGON som lever på jobbet. Nästan inte. Hemskt är det.

Nu tror du säkert att jag hoppas på något som aldrig ska bli av. Men jag ska aldrig mer säga något till någon som sanar förmågan att förstå. Och jag vet ju inte vilka som läser. Så god natt.

NOLLNOLLNOLL

Det finns så mycket saker jag blir trött på. Som skitsnacket som aldrig sinar. Som de smygande ensamhetskänslorna. Avundsjuka. Behovet av bekräftelse. Just nu är nog ensamheten som mest påtaglig.

Jag har ändå haft en superfin kväll, Liseberg med tända ljus och varm choklad. Skönsång och smörsång, utförd av samma person. Berörd? Kanske inte. Men alltså, ibland vill man bara uppleva. Kanske är det dags att satsa lite.

IGÅR/IMORGON/IDAG

Last night was craaaazy. Firmafest på högnivå, med en elit på blott fyra personer. Och en svarttaxi. Eller alltså killen var inte ens värd att kallas det, i sin rostiga schletna lilla plutt-Ford. Han fösökte få oss att söka lyckan i Oslo några minuter efter att vinet förvandlats till vatten i våra glas. Äventyret slutade med att jag fotade in en plånka som värsta Zlatan innan dörren stängdes för natten. Innan dess hade vi lekt VIP och gått förbi en hel kö med frusna icke-klädda små människor. Dansgolven beflockades av hormonstinna pojkar och vinglasfulla flickor med höga klackar. Det gick som det gick. Men jävlar vilken kväll! 


Haha. Och ja. Jag var yngst denna gången också.


10.10

Här sitter jag och dricker kaffe. Fick ju sovmorgon i morse, ovanligt som tusan. Igår höll alla de gamla på att ta knäcken på mig, ähhhhhhhh. Inte bästa gänget alltså. Dagens planer består i att pluggeliplugga lite, stryka lite kläder, hästa lite och slappa liiiite. NU: SVTplay på julkalendern.

Strålande

Idag är det den andra december. Hela världen glittrar utanför fönstret som om den blivit förvandlad till glas. Igår rivstartade jag färden mot dagen D i december. Julkalender och julbord. Addera några minusgrader så har ni en raket märkt 24/12. Hann även med att handla några julklappar vilket känns himla skönt. Frågan är bara om jag ska fixa en väldigt dyr present till en person i min familj när de andra får värst budgetpaketen. Kanske inte är riktigt rättvist. Nä, får nog bli något annat.

Nu väntar en chokladpudding på mig. So Long!

RSS 2.0