Sockeplast

Gatorna är dimmiga, det blåser små små nålar. Kroppen är fortfarande lite tung och okontrollerbar efter kvällens eskapader. Huvudet snurrar på ett bra sätt. Så mycket skratt, människor, allt sorlar runt runt runt. Det är förresten fortfarande inte är slut ännu. Färden bärs av en pakethållare på vingliga vägar ut från staden, ut mot landet. Nu börjar tröttheten komma som ett täcke som lägger sig med en duns, överallt. Det är dags att ladda om på nytt.

Nej just det. Det var ju inte jag. Jag gick ju och lade mig 22.00 igår.

Gatorna är dimmiga, det blåser små små nålar. Kroppen är fortfarande lite tung och okontrollerbar efter kvällens eskapader. Huvudet snurrar på ett bra sätt. Så mycket skratt, människor, allt sorlar runt runt runt. Det är förresten fortfarande inte är slut ännu. Färden bärs av en pakethållare på vingliga vägar ut från staden, ut mot landet. Nu börjar tröttheten komma som ett täcke som lägger sig med en duns, överallt. Det är dags att ladda om på nytt.

Nej just det. Det var ju inte jag. Jag gick ju och lade mig 22.00 igår.

Ångest hejhej! Just nu känns det bara som en stor väntan på att jag ska kunna göra det jag vill, lyckas lite. Exempel: Har inte haft en enda placering med C i år. Har blivit kvar där jag inte skulle fastna. Blir sinkad av dumma sjukdomar som gör mig mindre levande. Det här är inte sant. Så skulle det inte bli. Ändå trivs jag lite, annars hade jag inte stått ut. MEN. Inte för evigt.

En anhörig pratade med mig förra året om framtiden. Idag frågade hon hur länge jag skulle jobba kvar. Mitt svar var att jag pluggar till USK. Den blicken, jag sjönk så lågt. Fy vad sånt tar på en.

Idag har jag fått uppleva det absolut sämsta med att bli en så kallad vuxen. Finner det frukansvärt dumt och sorgligt att behöva tjata så om något som bokstavligt inte ska vara så svårt. Men varför inte göra som alla andra. Dessutom kostade tandläkarbesöket 481 riksdaler, vilket är 481 riksdaler för mycket. Det var inte ens en tandläkare där.

Sitter med mina små att-göra-listor, mina blommor som inte fått bo i några krukor ännu, planerna som ännu bara finns i mitt huvud och på den lilla blå pappersbiten. I ett hus inte långt ifrån mig finns min nya kärlek. Hon har fyra småsmå fötter och alldeles perfekt sträv men ändå mjuk päls. Tänker på hur livet vore om jag befann mig länger norrut. Försöker hitta en resväg härifrån. Men. Det går trögt. Äh. Kryper ner i min storastora säng där alla tankarna får plats och väntar på ännu en dag.

Kunskapens attraktionskraft är enorm. Sitter och suger lite på det som en karamell. Vet dessutom mycket mer om narkotiska preparat och vidden av hur stor skada de gör. Enormt som sagt. I bakgrunden spelar Festival Håkan och allt är lite lite mer magiskt än vad det brukar.

Lindex reklamlåt ekar i mitt huvud. På repeat. Annars då? Siter och skriver på mitt vård- och omsorgsarbete. Kul att det ska gå så långsamt samt att alla över fyrtio verkar tycka att jag är knäpp som INTE vill vänta i hundra år på att bli klar med något som inte ska ta min tid egentligen. Vill heslt vara färdig igår. Nåja. Helgen bjuder på en massa arbetstimmar och lite festligheter. En dam åker till den brittiska delen av världen medan jag stannar här. Kungsbacka är allt bra tryggt. Sägs det.

Idag är dagen då 80 procent av sveriges myndiga befolkning tog på sig finkläderna för att gå till närmsta vallokal. Så även jag. Något som dock är väldigt irriterande är när andra säger åt en vad man ska tycka. Möttes nämligen av en man som kort och konscist räckte mig en bunt lappar för det moderata samlingspartiet med orden "det enda rätta partiet". Råkar vara så att jag inte gillar att bli tillsagd. Så back off med era valsedlar som fladdrar under näsan, för alla rätt till sin egna åsikt.

Att få dansa med en spindelkvinna på ett litetlitet dansgolv är däremot väldigt festligt. Att det lillalilla dansgolvet dessutom befolkas av turtles, batman, prinsessor och förklädda stålmän gör inte saken sämre. Önskar att livet alltid kunde vara en sådan saga.

Idag fyller en väldigt fin flicka vuxen och det ska firas med en fest i supertecken!

peace

Imorse drack jag energidryck till frukost. Det var dagen efter en fin femtioårsfest, massa timmar med jobb och häng i stallet. Det påminde mig om kvällar för länge sedan när man dygnade i den gula lokalen och sen steg upp från det kalla golvet, tog ett tuggummi och åkte hem på moppen. Idag har jag jobbat minst lika mycket, varit på upptäcksfärd på Coop, myst med Blomman och hälsat en ny familjemedlem välkommen till familjen. Vi såg Remeber me, och jag som aldrig gråter till filmer för att det bara är på låtsats snyftade lite på slutet. Just för tillfället sitter jag och önskar att jag kunde få chansen att ha lite tentaångest samt att jag inte skulle ätit all glass. Men, som läkaren sade: nu måste du växa som kvinna.

Vet inte. Det hela skriker massvis med problem men åh. Ja.

Förresten vet jag något som ingen annan vet. Eller ja. Kanske typ bossen dåra. Hehe ska skapa lite skitsnack nu.

Dagen på jobbet löper sin stilla gång. Blir bjuden på choklad inne hos en gubbe. Frågar om jag får ta från lager två. Får det. Score. Märker att vissa människor med sin blotta närvaro kan reta mig till vansinne. Går runt och tänker fula ord samtidigt som jag följer med ut för den hundrade rökpausen. Tuggar på ett äpple och vill ha det som i mina drömmar. Men de är så fruktansvärt långt bort just nu.

Kvällen igår visade sig bli en riktigt lyckad en. Trots bortfall av människor och lite osäkerhet på tid och plats löste sig allt och blev så väldigt bra. En liten blomma och ett litet troll följde med mig och min fina bror till en hejdåslashfödelsedagsgathering. Alla kände alla och de som inte kände varandra lärde känna varandra! Nej kanske inte riktigt, men i alla fall hängde vi där på stigbergsliden ett bra tag. Sedan var det dags att byta miljö och vagnen och benen bar oss till erik dahlbergsgatan en trappa upp. Där var hästpojken och Kristian Anttila och spelade skivor och jag blev helt till mig när jag såg dem stå och prata alldeles som vanliga människor. Sedan var det så sorgligt dags att åka hem, men egentligen gjorde inte det någonting för alla skulle ju med samma tåg och festen fortsatte där (?) För de som inte redan somnat dåra. Men han kom hem till sist också. Det var den kvällen!

Igår bjöds det på event med Nöjesguiden = mingel och fri öl. Precis i min smak. Vägarna bar till Kontiki och tiden spenderades på uteserveringen medan andräkten förvandlades till rök i natten.
Ikväll spelar Hästpojken och Kristian Anttila på Liseberg där en mängd fina människor kommer att samlas. Vet inte om jag hinner dit för idag är det även muckdag för min käre bror. Som kommer hem. Wiho!

Gillar att sitta i bilen i mörkret och ha radion på högsta volym.