Jag sätter knivar i fotografier

Den här dagen var riktigt trevlig. Ledig. Lagom varmt. Ingen speciell ångest. Men som alla vet kan ångest över saker komma ganska plötsligt. Som illamående ungefär. Något som jag fått erfara ganska intensivt de gångna dagarna. Illamående alltså. Ikväll blev det lite mycket. Nu känns det som om korthuset raserar. Det spelar ingen roll om vi kommer springandes med superlimstuben, för uppenbarligen är det försent. Inte mycket att göra. Och egentligen visste vi alla att det skulle bli såhär. Frågan var bara när. Jag har ju hunnit med mycket. Men vill inte att allt ska förändras. Det känns så fel.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0